Intresserad ?

Är detta något som tilltalar dig, som värnar om Kristianstads stadskärna, hör gärna av dig. Allt för vår stad Kristianstad.
levandekristianstad@gmail.com

Kristianstads kommuns ekonomistatistik

Kristianstad kommuns ekonomi ser inte ut vara riktigt välmående eller i balans med sin befolkning!
Hur ser den dynamiska prioriteringarna ut i Kristianstads kommun, när det gäller kommunens ekonomi?
Bör kanske vissa kommuninvesteringar omprioriteras och skjutas på framtiden, tills kommunekonomin är i balans och tål dessa investeringar?

Vad blir följden för kommuninvånarna?
Skattehöjning eller ökad kommunalskuldsättning för kommande år?


Inte vidare positiv utveckling för Kristianstads kommun med stort investeringsbehov för Kristianstad vad gäller kärnverksamheterna och redan stor kommunal skuldsättning med hänsyn till Medelinkomst.
Plus en fördubbling av handelsytorna i Kristianstadstad, som kanske inte Kristianstads stadskärna tål och dess underhåll av Kristianstads kulturarv?


 Kommunens kostnader:


Interaktivt: Kommunens kostnader

Avser kommunens totala nettokostnader dividerat med antal invånare. Nettokostnaden avser verksamhetskostnader samt kostnader för avskrivningar minus verksamhetens intäkter. Nettokostnaden visar alltså hur stor del av verksamheten som kommunen måste finansiera med skattemedel, generella statsbidrag och utjämning.

Kommunens skatte intäkter:

Interaktivt: Kommunens skatteintäkter


Kommunens skatteintäkter dividerat med antal invånare. Avser de preliminära intäkterna från kommunalskatten baserat på kommunens eget skatteunderlag.

Statsbidrag och utjämning till kommunen:




Interaktivt: Statsbidrag och utjämning till kommunen


 Generella statsbidrag och utjämning kommun dividerat med antal invånare. Förutom intäkter från kommunalskatten får även kommuner anslag från staten i form av statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen. Denna post visar storleken på dessa bidrag vilka mer specifikt avser inkomstutjämning, strukturbidrag, införandebidrag, lss-utjämning och den kommunala fastighetsavgiften.

Skattesats
Redovisas som den sammanlagda skattesatsen som består av en skattesats till kommunen och en skattesats till landstinget. Begravningsavgiften är exkluderad liksom avgifter till religiösa samfund.

Kommunens antal företagare:
Den här variabeln visar det hur stor andel av befolkningen i åldern 20-64 som driver ett eget företag.

Kommunens Andel högskoleutbildade:
Andel personer med minst 3 års eftergymnasial utbildning i åldersgruppen 25-64 år.

Kommunens Öppen arbetslöshet (Arbetsförmedlingen):
Procentuell andel av den registerbaserade arbetskraften, 16-64 år, som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd. Baseras på registerdata från Arbetsförmedlingarna och skiljer sig därmed från arbetslöshetssiffrorna från SCB:s AKU. Anledningen till att AKU-siffrorna inte redovisas beror på att dessa inte är tillgängliga på kommunnivå.

Nyföretagande:
Visar antalet nya företag, inklusive kommunägda företag, per 1000 invånare i kommunen. Denna variabel ger en indikation om hur entreprenörskapet ser ut.

Förvärvsfrekvens:
Andel av befolkningen 20-64 år som förvärvsarbetade någon gång under året. Redovisas i procent.

Andel förtidspensionärer:
Antal personer registrerade med Aktivitets- och sjukersättning hos Försäkringskassan i december varje år som andel av befolkningen 16-64 år.

Kommunens Medelålder:
Medelålder på befolkningen boende i kommunen den 31 december varje år.

Företagsklimat:
Lokalt företagsklimat är en undersökning som årligen utförs av Svenskt Näringsliv och mäter företagsklimatet i Sveriges kommuner. Rankingen bygger på 18 faktorer som viktas olika. Tyngst väger företagens sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen. Detta står för en tredjedel av rankingen.

Visa alla nyckeltal för Kristianstads kommun

Dagens Samhälles rakning av Sveriges kommuner 2017:
Sveriges Kommuner
Kristianstad


Länk:

Budget klubbad efter lång debatt

Här kan du se senaste Budgetdebatten i Kommunfullmäktige Kristianstad 2016-10-18



Lättläst: Kommunens ekonomi
Nästan hälften av pengarna
använder kommunen till förskola och skola.
Annat som kostar mycket pengar är
att ge stöd och service till äldre människor
och människor som har någon funktionsnedsättning,
till exempel problem med att gå eller att se.

Kommunen får sina pengar
genom att du som bor här betalar skatt.
Det kallas för kommunalskatt.

Årsredovisning

Årsredovisningen visar verksamhetens utfall, dess finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Senast i april månad efter redovisningsåret ska årsredovisningen lämnas till kommunfullmäktige. Du kan även hitta årsredovisningar för tidigare år.
Årsredovisningarna presenteras i pdf-format.

Rapporter från Kristianstads kommun:

Budgeten är en plan över hur mycket pengar kommunen väntas få in i skatter, avgifter och statsbidrag och vad pengarna ska användas till. I budgeten bestäms också de mål som ska gälla för respektive verksamhet.


Den kommunala låneskulden 2016
OBS Kolla Kristianstads kommuns låneskuld sida 15   2016   
60 000–79 999 kr per invånare

Den kommunala låneskulden 2015
OBS Kolla 
Kristianstads kommuns låneskuld sida 14   2015   40 000–59 999 kr per invånare

Den kommunala låneskulden 2014

OBS Kolla 
Kristianstads kommuns låneskuld sida 16   2014   50 000–59 999 kr per invånare

SKL: Dramatiskt läge för kommuner och landsting
Allt fler äldre, snabb befolkningstillväxt som en följd av flyktingkrisen samt ökade kostnader och investeringsbehov gör att kommunsektorns ekonomi är i ett mycket svårt läge.


Kommuninvest: Den kommunala låneskulden 2017 – digital rapport

Kommuninvest: 151126: Kommunernas låneskuld på väg att fördubblas
 Expressen: Budgeten får skarp kritik: "Oansvarigt"

Regeringens budget får skarp kritik från Riksrevisionen.
Myndigheten pekar på att regeringen underskattar de offentliga utgifterna fram till 2020.
Finansministers svar är att fler måste komma i jobb, kommunerna måste effektivisera sina kostnader och hon öppnar för skattehöjningar.
– Vi behöver se till att ha höga skatteintäkter så att vi kan finansiera vår gemensamma välfärd, säger Magdalena Andersson, S.

Myndigheten ska granska hur staten hushåller med pengarna och har kommit fram till att regeringen inte tagit hänsyn till att förändringar av befolkningsstorleken och ålderssammansättningen påverkar kommunernas utgifter.
Framför allt gäller det utgiftsområden som vård, skola och omsorg, skriver Riksrevisionen på Dagens Nyheters debattsida.

Granskningsmyndigheten skriver att kommunalskatterna måste höjas med två procentenheter eller statsbudgeten till kommunerna med 50 miljarder kronor om dagens välfärd ska finnas kvar.

"Oansvarigt av Magdalena Andersson"


Samtidigt påpekar revisionen också att regeringen föreslagit åtgärder för 17 miljarder kronor, som inte är finansierade, på ett sätt som inte stöttas av det finanspolitiska ramverket. En försvagning av det offentliga sparandet, menar myndigheten.

Enligt TT är det första gången myndigheten publicerar en budgetgranskning innan budgeten röstats igenom i riksdagen.
Regeringens agerande möter kritik även från oppositionen.
– Det är oansvarigt av Magdalena Andersson att fortsätta med stora ofinansierade utgifter mitt i högkonjunkturen. Regeringen borde i stället balansera budgeten så Sverige har muskler att möta nästa kris, säger Ulf Kristersson, M, ekonomiskpolitisk talesperson och fortsätter:
– Det är också allvarligt att regeringen ignorerar de långsiktiga riskerna för offentliga finanserna, till exempel asylmottagning och ökande efterfrågan på offentlig välfärd. Regeringen borde vara ärlig om vilka utmaningar vi står inför.

Kostnaderna ökar snabbare än intäkterna
Kritik framfördes i en ekonomirapport från Sveriges kommuner och landsting, SKL, tidigare i höstas. SKL gjorde en bedömning av läget fram till 2020 och kom fram till att kostnaderna för kommuner och landsting ökar snabbare än intäkterna.

– Vi har en väldigt snabb ökning av befolkningen. Det innebär att skatteunderlaget per innevånare kommer att urholkas, skatteunderlaget ger mindre resurser per varje person inom kommunerna och landstingen, sa Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting, SKL, i oktober.

Magdalena Andersson: "Vi behöver ha höga skatteintäkter"
Magdalena Andersson, S, säger att kritiken visar att skattesänkar-eran i svensk politik är över och flaggade för nya skattehöjningar.

– Vi behöver se till att ha höga skatteintäkter så att vi kan finansiera vår gemensamma välfärd. Precis den politik som regeringen driver, säger Andersson och nämner bankskatt och flygskatt.

Finansministern vill inte lova några nya pengar till kommunerna men säger:
– I år är statsbidragen till kommunerna 50 miljarder högre än de var 2014.
Den här regeringen har visat att vi värnar kommunerna. Men naturligtvis handlar det om att fortsätta följa utvecklingen. Men självklart är det också viktigt att kommunerna jobbar med att effektivisera sin verksamhet, säger hon.

Riksrevisionens kritik om att regeringen genomför 17 ofinansierade åtgärder kommenterar Andersson med orden:
– Vi tyckte att de här 10 välfärdsmiljarderna var viktiga så att vi kan upprätthålla kvaliteten i kommuner och landsting. Att engångsvis höja skatten för ett år med 10 miljarder tyckte inte jag var en väl avvägd politik, säger hon.




Var är vi på väg med med vår samhällsekonomi i Kristianstad och välfärdslandet Sverige?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Här är en kommentar från bloggen Dialog Kristianstad