lördag 16 december 2017

Nytt badhus? Kostnad 340 – 463 – 498 miljoner kronor!


KB: Nytt badhus? Kostnad 340 – 463 – 498 miljoner kronor!
"Ovanstående kalkylutveckling, för nytt badhus i Kristianstad, framförd av konsultföretaget Predevo, påminner närmast om att spela ”rysk roulett”, där insatsen är pengarna i vår kommunala kassakista, som kommunmedlemmarna slitet samman.

Redan första kalkylkostnaden 340 miljoner kronor är en aktningsvärd kommunal investering för ett badhus, som skall ersätta det gamla nerslitna badhuset i Kristianstad. Den kalkylerade investeringskostnad, från början, har enligt dagens artikel (14/6) i Kristianstadsbladet, under tiden 2015 – 2017 stigit med 158 miljoner kronor, eller nära 50 procent ökad investeringskostnad under de gångna två åren."

Hur kan ansvariga räkna fel på 3000 m2 eller 20% idag när ritningarna är digitala.
Det är nästan omöjligt.
Om man har upprättat en rumsprogram skulle ju en blind upptäcka det!

Nej sanningen är antagligen, att de har vetat om det men var rädda att tala om det för kommuninvånarna innan det hade tagits ett princip beslut.

Om man sedan läser kommunordföranden blir man rädd.
Vi måste gå vidare.

Ja det är klart det är ju kommuninvånarna som betalar med sina pengar.
Det är ofattbart att de bara kan fortgå.

Sedan slås fast att driftkostnaderna ska ligga på bestämd nivå.
Då begriper vi att något är fel.

När det räknar fram nyckeltalen på de olika arealerna. den med 3000 m2 mindre yta blir driftskostnaderna skyhöga eller så har man utgått från en schablon per m2 och har blivit tvungna att minska ytan för att komma upp i 18 miljoner.
Snacka om svindel på hög nivå.

Kristianstad kommuns ekonomi ser inte ut vara riktigt välmående eller i balans med sin befolkning!

Hur ser den dynamiska prioriteringarna ut i Kristianstads kommun t.ex. kärnverksmheterna, när det gäller kommunens ansträngda ekonomi?

Bör kanske vissa kommuninvesteringar omprioriteras och skjutas på framtiden, tills kommunekonomin är i balans och tål dessa investeringar?

Vad blir följden för kommuninvånarna?
Skattehöjning eller ökad kommunalskuldsättning för kommande år och generationer?

Inte vidare positiv framtid och utveckling för Kristianstads kommun med stort investeringsbehov för Kristianstad vad gäller kärnverksamheterna och redan stor kommunal skuldsättning med hänsyn till Medelinkomst.
Det gäller alltid att vara realistisk och leva i verkligheten i synnerhet när det gäller ekonomi privat såväl som offentlig ekonomi.

Kb: Blir nya badhuset samma fiasko som Karolinska sjukhuset?

Kb: Behöver vi ett nytt badhus?


Kb: Inget badhus för pengarna

Kb: Alm: Folkomrösta om badhuset!

24Kristianstad: Kommunens skulder har ökat med 2 000 procent – nu ska de låna ännu mer





Varför gör Kristianstadsbladet ingen realistisk och saklig vetenskaplig granskning gärna av någon objektiv nationalekonom?
Det finns många nationalekonomer som uttalar sig om Sveriges kommuners framtida ekonomi!


Skriv ett inlägg i den öppna debatten om och för Kristianstads positiva utveckling.

_________________________

Erinran och påminnelse nu när sanning börjar närma sig, att denna enkla skrift rekommenderades att Kristianstads Kommun skulle läsa och ta till sig redan på planeringsstadiet av expansionen i Kristianstad!!!!!

Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda :  

Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen. Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service. Uppfyller vi kraven?
 Tog vi vara på möjligheterna?
 Är vi på rätt väg idag?


___________________________

Bloggen Dialog Kristianstad är placerad i Kristianstad bloggkartan.se

Läs även andra bloggares åsikter om : , , , , , , , , , , , , , , , , , , Powered by Disqus

Kristianstad kommuns ekonomi? Efter valdagen? Höjd kommunalskatt?



KB: Miljonsatsning på skola och omsorg

Även 2018 blir det de kommunala bolagens vinster som ska stå för huvuddelen av den politiska majoritetens satsningar. Enligt budgetförslaget läggs mest på skola och omsorg.
Det styrande majoritetens budgetförslag presenterades vid en presskonferens på måndagseftermiddagen av Anders Tell (S), Pierre Månsson (L) och Lena Holst (C). Trots att det är valår 2018 innehåller budgeten inte mycket valfläsk. Själva betecknade de tre budgetförslaget som "stramt" och ansvarsfullt".

Budgetar är nödvändigtvis inte så jävla roliga, konstaterade Anders Tell. Det handlar om att ta ett samhällsansvar och jag är glad över att vi kan skjuta till mer resurser till välfärden.

Kb: Ska vinster från kommunala bolag användas till en flygplats?

Flygplatsen, Kristianstad Airport AB, går knackigt.

I delårsbokslutet för kommunen har det flugit in en punkt där kommunfullmäktige ska godkänna ett extra ägarbidrag för innevarande år på 4 550 000 kronor, vilket är Kristianstad kommuns ägarandel av 5 miljoner kronor. Det är kanske inte så mycket att göra åt det i akutläget, men nu är det hög tid att ta en seriös diskussion om flygplatsens framtid.

I november 2011 ville Region Skåne lämna över sina flygplatsaktier till Kristianstad kommun och samtidigt ingå ett avtal om regional utveckling i nordöstra Skåne med ett maximalt belopp på 36 000 000 fördelat från 2012-2017.

Det hade varit bättre om Region Skåne stått kvar som delägare med fullt ägaransvar. Det blev nu en börda för huvudsakligen Kristianstad kommun som egentligen inte var rimlig i förhållande till antalet passagerare, flygturer och förlustgarantier under två år.

Skriv ett inlägg i den öppna debatten om och för Kristianstads positiva utveckling.

Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda :  

Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen. Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service. Uppfyller vi kraven? Tar vi vara på möjligheterna? Är vi på rätt väg?
Läs här Länsstyrelsen i Skånes samrådsyttrande til Kristianstad kommun.  Samrådsyttrande Hammar 9:151, Hammarshus

___________________________  
Vi har placerat bloggen Dialog Kristianstad i Kristianstad bloggkartan.se Läs även andra bloggares åsikter om : , , , , , , , , , , , , , , , , , , Powered by Disqus

lördag 21 oktober 2017

Långsiktigt hållbart ansvar för Samhällsbyggande genom PBL i Kristianstad !?!?

KB:   Slopad avfart till Eko väcker kritik
I Trafikverkets plan för utbyggnaden av E22 Fjälkinge-Gualöv finns inte avfarten till Eko med. Det riskerar både affärsverksamheten och tyngre trafik genom Fjälkinge, menar Ekos vd.
– Vi har funnits här i 53 år och har aldrig opponerat oss mot någon konkurrens eller varit upprörda över att kommunen utvecklas. Men här känner jag att man tar bort en avfart för en enskild näringsidkare. Vi är jättekritiska till detta och tänker strida för det, säger Ekos vd Ted Berggren.

På tal om Ekohallen, som har varit etablerad 53 år innan C4 Shopping

I så fall behövdes C4 Shopping, om kommunpolitikerna hade tagit ansvar för en övergripande långsiktigt hållbar samhällsplanering alltså även orterna runt om i vår närhet?

Det är enbart kommunalpolitikerna som har totala ansvaret för PBL.

Ansvariga för PBL svara gärna här allt för öppen och transparent medborgardialog.
(Eller du som läser detta här sprid gärna detta inlägg till alla med det politiska ansvaret för PBL gentemot oss kommuninvånare)

Tack på förhand för alla era svar.

Detta har påpekats av många även under planläggningen, men tyvärr blev man anklagad som NEJ-sägare och Motståndare !!

Vad säger dessa, nu när sanningen och resultatet av t.ex. denna ohållbara samhällsplaneringen inte visar sig vara rätt, utan tvärt om lätt sig styras av riskkapitalet ??

Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda, som tyvärr de ansvariga kommunalpolitikerna i Kristianstad inte verkar har läst trots att "Dags att handla nu" utgavs redan 2004:

Ladda ner skriften i PDF-format


(som sagt även rekommenderades på ett tidigt stadium för de ansvariga för PBL)

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen.

Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service.

Uppfyller vi kraven?

Skriv ett inlägg i den öppna debatten om och för Kristianstads positiva utveckling.
Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda :  

Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen.
Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service.
Uppfyller vi kraven?
Tar vi vara på möjligheterna?
Är vi på rätt väg?
Läs även här Länsstyrelsen i Skånes samrådsyttrande til Kristianstad kommun.  Samrådsyttrande Hammar 9:151, Hammarshus

Sprid gärna och dela detta inlägg i din omgivning:


___________________________  

Vi har placerat bloggen Dialog Kristianstad i Kristianstad bloggkartan.se Läs även andra bloggares åsikter om : , , , , , , , , , , , , , , , , , , Powered by Disqus

onsdag 12 juli 2017

Kristianstads kommuns ekonomiska transparens och medborgardialog?

Det går inte att höja kommunalskatten i Kristianstads kommun, om man vill ha en attraktiv kommun.

Lyssna gärna och titta på en intressant föreläsning av Nationalekonomen Hans Jensvik med hänsyn till kommunekonomin.



Se även på dessa föreläsningar som gäller även för Kristianstad.
Hans Jensevik 4 föreläsningar

Inga-Britt Ahlenius:



GP: Kommunala bolag grogrund för korruption


Hur ser det ut idag med Kristianstads kommuns ekonmin och det långsiktigt hållbara samhället t.ex. för kärnverksamheterna i Kristianstad?

Varför redovisas aldrig på ett tidigt stadium någon övergripande ekonomisk kakyl vad det kostar t.ex. ett nytt badhus eller en ny högskola?

Finns det något i Kristianstads kommun med högre prioritet i kommunens kärnverksamhet t.ex. skolor, förskolor, äldreboende och inte minst för de anställda i dessa verksamheter samt dess brukare?

Varför ska högskolan flyttas inom Kristianstad?

"Ett antal frågor uppkommer som vår kommunfullmäktige borde både beakta och besvara.
Varför ska man ”undersöka möjligheten” om flytten kan göras överhuvudtaget? 

Är området och lokalerna på gamla P6 inte tillräckliga för högskolan eller handlar det om få promenadavstånd till järnvägsstationen? 

Vem ska betala för den nya etableringen? 

Vad ska hända med den befintliga etableringen och vem ska betala den notan?

Vad händer med studentboendet på Näsby? 

Vad säger Studentkåren? 

Tivolibadstomten är som tidigare dokumenterat, svår att bygga på. Det är ju huvudskälet till att badet nu planerar ett flytt ut till Näsby (nära nuvarande högskola).
Hur ska då en byggnad på cirka sju våningar säkert uppföras på den platsen?

Vad är Kristianstad Kommunfullmäktiges vision och plan i denna fråga, som kommunledningen antas ha ett stort inflytande på?

Att bilda en ”samverkansgrupp” för att ”undersöka möjligheten” är ju ett slags pseudo forum.

Man kan ju även undersöka möjligheten att flyga till månen.
Klart  att det går – men man bör först fråga varför och hur mycket det kommer att kosta, och vem som ska betala.
Det finns säkert fler frågor men att få dessa basfrågor klarställda av kommunfullmäktige vore en god grund för vidare diskussion och förståelse hos oss kommuninnevånare med fokus på kostnaderna för kommunen och Högskolan Kristianstads framtid."

Sluta flytta runt verksamheter
"För det första ställer jag mig frågande till varför Friskvårdshuset slipper att betala de 2.7 miljoner som kommunen tidigare har krävt?

Dessutom har de tydligen första tjing på att få hyra in sig när det gäller det nya badhuset, (med sänkt hyra fram till 2021).

Har kommunen råd att göra så med våra pengar och i sådana fall undrar jag också varför de behöver ta över 30 miljoner från det kommunala bostadsbolaget AB Kristianstadsbyggen och från C4 Energi.

För mig verkar detta tokigt.
När det sedan gäller badhustomten och en eventuell flytt av högskolan dit, tycker jag att det är helt fel.

Bygg bostäder där i stället.
Det är bostäder vi behöver och inte att kommunen flyttar runt sina verksamheter.

Högskolan har ett jättebra läge på Näsby med stora fina ytor både ute och inne."


Kommunen släpper kravet på Friskvårdshuset 

"Friskvårdshuset behöver inte betala de 2,7 miljoner kronor i utebliven hyra som Kristianstads kommun tidigare krävt. Företaget får dessutom den fasta hyran sänkt fram till 2021."

Der finns säkert mycket som är uppgjort i det stängda rummet, vilket är förfärligt!
Varför var inte denna uppgörelse offentlig och sändes på webb tv, som alla kommunalfullmäktige möten?

Vem tar det politiska ansvaret, som gäller gentemot kommuninvånarna, som man är vald av?

I andra sammanhang gäller ett skrivet hyresavtal så länge det inte brutit eller utgånget, oavsett om hyresavier är utsända eller ej.
Tydligen gäller inte detta i Kristianstads kommun, när det gäller kommuninvånarnas pengar? 

Detta sker samtidigt, när kärnverksamheterna går under ständiga besparingskrav.
Stackars personal och brukare!

ANSVARET för kommuninvånarnas skattepengar som är betalarna?



Kristianstads kommun juni 2015:

Kommunskuld har ökat från 0 till en miljard på fyra år

På bara drygt fyra år har kommunens låneskuld ökat från 0 till en miljard kronor. Nu varnas för konsekvenserna.


Den kommunala låneskulden 2016 Låneskuld per invånare och kommun
Kristianstad 60 000–79 999 kr per invånare.


Kristianstads kommuns ekonomistatistik 

Kristianstad kommuns ekonomi ser inte ut vara riktigt välmående eller i balans med sin befolkning!Hur ser den dynamiska prioriteringarna ut i Kristianstads kommun, när det gäller kommunens ekonomi?
Bör kanske vissa kommuninvesteringar omprioriteras och skjutas på framtiden, tills kommunekonomin är i balans och tål?
Kristianstad kommuns ekonomi ser inte ut vara riktigt välmående eller i balans med sin befolkning!

Detta bl.a. på tal om nytt badhus och ny högskola?
Hur ser kommunekonomin ut idag?



Klicka på bilden, så kan vi utveckla våra tankar tillsammans.




Skriv ett inlägg i den öppna debatten om och för Kristianstads positiva utveckling.

Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda, som tyvärr Kristianstads kommun inte verkar har läst och tagit till sig :
  



Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen. Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service. Uppfyller vi kraven?
Tar vi vara på möjligheterna?
Är vi på rätt väg?


___________________________  

Vi har placerat bloggen Dialog Kristianstad i Kristianstad bloggkartan.se Läs även andra bloggares åsikter om : , , , , , , , , , , , , , , , , , , Powered by Disqus

torsdag 1 december 2016

Levande landsbygd eller kortsiktigt tänkande?

En levande landsbygd är mycket viktig minst lika viktig som stadsplaneringen.
Vi måste alla vara rädda om varandra och respektera varandra och inte minst vår kultur.

Levande landsbygd eller kortsiktigt tänkande?

Det är mycket viktigt för en byggd med en levande landsbygd.
M.a.o. en "rund" kommun, region och land för alla invånarna oavsett var man bor.

Det skall inte behöva upplevas som en bestraffning för folket, om folk vill bosätta sig i en ort utanför t.ex. Kristianstad eller Stockholm på landsbygden.

Det gäller för våra politiker att prioritera och vad samhällsekonomin tål, men givetvis också värderea HUMAN KAPITALET i sina budgetar och ibland behövs omprioriteringar, vilket allt för ofta många gånger upplevs glöms bort.

Precis som i privatekonomin är inte resurserna obegränsade och ibland får investeringar omprioriteras eller skjutas på framtiden.
Det samma borde gälla även i den offentliga ekonomin, där ofta tyvärr skattehöjning bli följden.

Hur uppnås dessa mål på ett förtroligt sätt?

Genom en respekterad, öppen och kontinuerlig MEDBORGARDIALOG med alla kommuninvånarna under hela valperioden alltså inte bara en kort tid innan valdagen.

Detta gäller all långsiktigt hållbar samhällsplanering i våra kommuner.

Därför har kommunerna det långsiktiga ANSVARET för  PBL(Plan och Bygglagen) och det mellan kommunala sambandet, att respektera och ta hänsyn till.
Det är styrmedlet för kommunerna, som inte skall låta sig kortsiktigt styras av riskkapitalet, som tyvärr ibland upplevs är viktigare än medborgarna.

Läs här mycket tänkvärda ord:

KB Nedläggningshotet mot Vånga förskola tyder på ett systemfel

  • Ska vi någon gång lyckas vända den sedan årtionden pågående utarmningen av samhällsservicen på landsbygden krävs det att alla beslutsfattare börjar agera i förebyggande syfte, och inte som i det här fallet, först när de drabbade blir förbannade. Det senare främjar vare sig landsbygden eller förtroendet för politiker och samhälle, något som aktuella analyser i bland annat DN (24/11), Sydsvenskan (26/11) och Aftonbladet (26/11) pekat på.
  • Sedan jag för fem år sedan flyttade ut på landet, till Vånga, har jag varit delaktig i tre upprop mot nedläggningar. Det första var 2011, då bussen mellan Vånga och Arkelstorp drogs in. Det andra 2014, då förskolan skulle läggas ned. Och det tredje i år, då förskolan åter var nedläggningshotad. Att tre gånger på fem år behöva kämpa för att behålla den allra mest grundläggande samhällsservicen tyder på att det inte rör sig om enskilda felbedömningar. Snarare har vi att göra med ett systemfel.
  • Det stora problemet, vid varje enskilt tillfälle, har varit att beslutsfattarna saknat en helhetssyn. Faktum är att de som låg bakom nedläggningshoten inte ens har varit intresserade av en sådan. I varje enskilt fall har istället delen vägts mot delen, med argumentet att budgeten måste vara i balans. På detta sätt förlorar i princip alltid landet mot staden. Det är klart att en busslinje i glesbefolkat område kostar mer än en i tätbefolkat område. Detsamma gäller för förskolor, fritidsgårdar, skolor, vårdcentraler och så vidare. I varje enskild jämförelse ser alltså den som fattar beslutet en möjlighet att spara pengar, som kan satsas någon annanstans. I staden.
  • Tittar man på utvecklingen av staden kontra landsbygden under de senaste årtiondena är det tydligt att det pågått och pågår en enorm omfördelning av tillgången till service i närområdet. Om man bara tittar på den offentliga verksamheten finns det i städerna idag bland annat nattöppna förskolor, bussar som går var tionde minut, skolor med alla möjliga inriktningar och otaliga temalekplatser. På landet finns det knappt någonting.
  • Varje sådan enskild nedläggning, och satsning, har säkert, i de flesta fall, varit logisk och ekonomiskt försvarbar. Men sett till helheten är denna omfördelning långt ifrån rättvis. På detta sätt har nämligen pengar, under en lång tid, flyttats från en del av befolkningen till en annan.
  • För att kommunens fina ord i landsbygdstrategin, om att landsbygden och staden är ömsesidigt beroende av varandra och därför måste utvecklas tillsammans för att möta varandras behov inte bara ska fortsätta vara bara fina ord behövs därför handling.
  • En sådan handling skulle kunna vara att göra långsiktiga strategier för varje del av kommunen. Gör tillsammans med invånarna upp en plan. Vad behöver Degeberga för att växa? Vad är centralt för att Kiaby ska leva? Vad är så väsentligt för samhällsgemenskapen att det faktiskt får kosta lite mer än vad motsvarande service skulle göra någon annanstans?
  • En sådan strategi behöver därefter vara levande i varje samtal som rör enskilda nedläggningar och satsningar. På detta sätt ökar chansen att vi som bor på landsbygden slipper samla kraft var eller vartannat år för att kämpa emot nedläggningar och indragningar. Kraft som vi hellre ägnar åt att skapa mötesplatser och att träffas. Att leva helt enkelt.

Upprop för förskola i Vånga:
KB 
Lägg inte ner en uppskattad förskola – även landsbygden ska leva

Angående nedläggningshotet mot Vånga förskola. (Utdrag ur ett öppet brev som skickats till Kristianstads kommunpolitiker).

I dagarna har vi åter fått höra hur kommunen riktar nedläggningshot mot en verksamhet på landsbygden. Den här gången är det Vånga förskola som är i sikte. Vi ber nu er politiker i kommunen att ta ett helhetsgrepp på frågan om Vånga förskola, utifrån ett glesbygdsperspektiv.


Skriv ett inlägg i den öppna debatten om och för Kristianstads positiva utveckling.

Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda :  

Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen. Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service. Uppfyller vi kraven?
Tar vi vara på möjligheterna?
Är vi på rätt väg?

___________________________  
Vi har placerat bloggen Dialog Kristianstad i Kristianstad bloggkartan.se

Läs även andra bloggares åsikter om : , , , , , , , , , , , , , , , , , , Powered by Disqus

onsdag 5 oktober 2016

Ekonomiskt ansvar i Kristianstad?


Hur är tillsynen och ansvaret för hur kommuninvånarnas skattepengar i Kristianstads kommun används?

Detta i synnerhet, när skuldökningen i kommunen ständigt ökar?
Dessa lån måste dessutom någon gång återbetala!

Detta sker samtidigt, när kärnverksamheterna går med stora underskott och dessutom kräver stora investeringar!

Vad blir följden?
SKATTEHÖJNINGAR!


KB: Många dåliga avtal har träffats genom åren 

Jag vill understryka att jag inte tar parti för eller emot Bengt Åke Kjell i gym- affären.

Vad jag finner märkligt är att Pierre Månsson (L) uttalar sig om muntliga avtal, då han själv medverkat i ett sådant i Hammarshusaffären rörande markköp. Bara i detta fall kan man undra vem som har slarvat bort mest skattepengar.

För övrigt platsar nog Hammarshusaffären i Guinness rekordbok för dåligt ingångna avtal.

Vem blev polisanmäld för att ha slarvat bort tolv miljoner kronor i glömda avtalsuppsägelser i samband med galleriabygget?

Avtalen vid stationen?

Avtalet med Gästis i Degeberga som tickar pengar?

Avgångsvederlag till chefer som INTE klarat sitt jobb är också bedrövligt.

Raden av dåliga beslut som kostat oss skattebetalare massor kan göras lång, men jag stannar där. Nästan.

Jag avslutar med en nästan sann historia. En politiker eller tjänsteman beställer en hemkörningspizza. Pizzan kostar 60 kr men när den levereras kommer hemkörningsavgiften till, 400 kronor. Skulle någon tro att någon av dessa skulle betala detta utan att blinka?

Ja då, om det var andra som betalade. Så gick det till på Tollaregården i Arkelstorp, andra det vill säga skattebetalarna fick stå för notan.

Ni politiker, öppna era ögon och se vad ni själva ställt till med, innan ni kräks över andras misstag.


Skriv ett inlägg i den öppna debatten om och för Kristianstads positiva utveckling.

Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda :  

Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen. Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service. Uppfyller vi kraven? Tar vi vara på möjligheterna? Är vi på rätt väg?

___________________________  
Vi har placerat bloggen Dialog Kristianstad i Kristianstad bloggkartan.se Läs även andra bloggares åsikter om : , , , , , , , , , , , , , , , , , Powered by Disqus

fredag 16 september 2016

Statistik för Kristianstad

Kalla fakta för Kristianstad.
Hur ser framtiden ut?

Hur ser kommunens prioriteringar ut i en ansträng kommunekonomi?
Här följer en del statistik, som tydligt visar var Kristianstad är på väg.

Skatteintäkter
Vad händer när kommunalskatte intäkterna sjunker?




Kostnader
Vad händer, när Kristianstads kommuns kostnader ökar?




Statsbidrag
Vad händer när statsbidragen sjunker för Kristianstads kommun?




Medelinkomst
Vad händer när medelinkomsten i Kristianstads kummun sjunker



Med anledning av denna statistik, kan inte kommunpolitikerna känna sig trygga för framtiden och ansvaret för kärnverksamheten i Kristianstads kommun.
Vad blir följden? Kommunalskattehöjning?

Vad är skillnaden på ansvaret för privatekonomin och den offentliga ekonomin mer än det är några noller mer i slutet av varje summa i den offentliga ekonomin.
I annat fall är det plus och minus och prioriteringar och rätta "munnen efter matsäcken" som gäller för alla.


Skriv Du också ett inlägg i den öppna debatten om och för Kristianstads positiva utveckling.

F.ö. Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda :  

Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen. Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service. Uppfyller vi kraven? Tar vi vara på möjligheterna? Är vi på rätt väg?

___________________________  
Bloggen Dialog Kristianstad i Kristianstad bloggkartan.se
Läs även andra bloggares åsikter om : , , , , , , , , , , , , , , , , , , Powered by Disqus

onsdag 25 maj 2016

C4 teknik Kristianstad "Frankenius köper inte till förmånspris"!


KB Frankenius köper inte till förmånspris

Är det försvarbart att en kommunal tjänsteman medger och försvarar ett avtal från 2006, som inte värnar om kommuninvånarnas ekonomi i synnerhet i Kristianstad kommuns ansträngda ekonomi?
M.a.o. är inte dessa avtal vidare långsiktigt beslutade.
Patrik Möller:
En lösning hade kunnat vara att kommunen genom juridiska processer hade hävdat förköpsrätt för att komma över marken.
En enklare lösning blev att göra en överenskommelse med handlarna i konsortiet, som innebar att kommunen fick köpa all mark till samma pris som handlarna själva hade betalat. ”
Ansvaret för kommunens ekonomi och den hållbara samhällsplaneringen åligger Sveriges kommuner, som PBL ger direktiv om såväl ansvaret för det mellankommunala sambandet.
På tal om tomtmark enl. kommunens hemsida
En reservation varar i sex månader med möjlighet till ytterligare sex månaders förlängning.
Under de första sex månaderna utgår ingen avgift.
Därefter tar vi ut en reservationsavgift, för närvarande 6,0 % ränta på köpeskillingen baserat på årsbasis.
VARFÖR gäller inte denna uppräkning C4 Shopping?
KOMMUNEN SÄLJER MARK I HAMMAR
Kommunens vänskapspris till Frankenius C4 Shopping i Hammar 25 kr/kvm
Kommunens pris handelsmark i Härlöv enl Kommunens hemsida 400 kr/kvm
Kommunens pris tomt mark enl Kommunens hemsida 100 kr/kvm
Prisfördel Frankenius vid köp av Kristianstads kommun 16 gånger billigare än
kommunens offentliga prislista 2016 för handeslmark i Härlöv.
En rekommendation vore för ansvariga politiker och kommunala tjänstemän att läsa och ta till sig Boverkets skrift:

Skriv ett inlägg i den öppna debatten om och för Kristianstads positiva utveckling.

Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda :  

Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen. Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service. Uppfyller vi kraven? Tar vi vara på möjligheterna? Är vi på rätt väg?
Läs här Länsstyrelsen i Skånes samrådsyttrande til Kristianstad kommun.  Samrådsyttrande Hammar 9:151, Hammarshus

___________________________  
Vi har placerat bloggen Dialog Kristianstad i Kristianstad bloggkartan.se

Läs även andra bloggares åsikter om : , , , , , , , , , , , , , , , , , , Powered by Disqus

söndag 24 april 2016

Reflexioner ang. ANSVAR och likabehandling i Kristianstads kommun ?? !!

Några tankar och reflexioner, när nyligen Kristianstad kommun tänkte sälja mark till C4 Shopping i Hammar för
25 kr/kvm, vilket är 16 ggr billigare för jämförbar handelsmark i Härlöv!

Enligt kommunens hemsida kostar mark 400 kr/kvm på externhandels området i Härlöv.

Hur ser transparensen ut i denna affär med C4 Shopping med Kristianstad kommun?

Det kommer fram då o. då 
mycket vad gäller C4 etableringen är uppgjord med många muntliga avtal med Kristianstads kommun!

Mycket relevant insändare :

KB160402:
  Om kommunens markförsäljning i Hammar


Efter att ha haft huvudena nerstuckna i sanden i tio år har kommunpolitikerna äntligen yrvaket börjat ruska på sig när det gäller köp av mark i Hammar för personligt bruk.

”Herregud blev det muntliga avtalet endast 25 kronor per kvadratmeter? 
Men slottet då? Jo, det ingick som bonus vid snabb affär.
Pär han kan det där hur vi ska förstå hur bra det är att göra affärer med honom på ett övertygande sätt.
Med honom behövs det inga papper.
Ett ord från dåvarande exploateringschefen räckte för vår del.


Sen var det ju lite pinsamt, att han vid den förestående pensionen gick in i C4-konsortiet som välbetald konsult.”

Det skapades ett kommunalt rus av lycka.
Nu skulle det hända saker.
Med närmast förförelsekonster i maranatastil övertygades ledande politiker om tusen nya jobb, köpkraft från stora delar av södra Sverige, omsättning som skulle ge Ullared en match.
Generöst lovades också från slottet att även Kristianstads centrum skulle få del av kakan, det vill säga när man handlat färdigt i Hammar förståss.

Där i centrum kunde man sen köpa glass och gå gratis på både museet, kulturhuset och Naturum. 
Pär Frankenius erkända förförelsekraft har förblindat hela etablissemanget från politiker till lokalpress.

Inget negativt har fått framföras.
Har tidningen skrivit och gjort reportage om den nya familjeshoppingen, handlar det enbart om framgång och tomtebolycka för projektet inga besvärande följdfrågor.
Speciellt de privata tomtaffärerna har inte tillåtits att lyftas upp i ljusetoch fläcka projektet.

Efter offentliggörandet om markområde 2, började det brännas ute i stugorna och då skyndar politiker till som är rädda om sina mandat efter tio års tystnad. Så kan vi ju inte ha det!
Vad ska folk säga?

Själv undrar jag: Ska vi ha ett samhälle där någon genom att dupera tjänstemän/politiker går in en gräddfil på skattebetalarnas bekostnad och där fria ordet begränsas?
Pär Frankenius har råd att betala för sin mark vad alla vi andra får göra.
Muntliga överenskommelser hör inte hemma i kommunala miljonaffärer.
Så kunde man förr köpa hästar i Kivik.



Mycket relevant insändare :

KB160401:
  Varför sälja under marknadspris?

Det är inte i lag förbjudet att göra dåliga affärer. Men om en anställd i ett privat företag upprepade gånger gör dåliga affärer blir denne uppsagd.

Kristianstads ledning har tidigare sålt kommunalägd mark till underpris till C4 Shopping-projektet i Hammar och kommunen, det vill säga skattebetalarna finansierar delvis vägar och annan infrastruktur.
Nu upprepas detta.


Ytterligare mark säljs enligt Kristianstadsbladet till C4 Shopping till under marknadspris. Detta är inte affärsmässigt.
Kommunens mark ägs av kommuninvånarna.


Om mark ska avyttras ska den säljas till marknadspris inte underpris.
Detta är en självklarhet.
Intäkterna behövs säkert för kommunens kärnverksamhet det vill säga investeringar i vård, skola och omsorg.
Marken är dessutom högvärdig jordbruksmark som behövs för livsmedelsförsörjningen inte idag men i framtiden.

Kristianstad är ingalunda en rik kommun utan har en hög kommunalskatt.

I dag finns flera tomma lokaler i city och Galleria Boulevard saknar fortfarande butiker och inga lägenheter byggs som utlovats.
Då C4 Shopping färdigställts kommer det säkerligen att ”gapa tomt” i city.
Det finns helt enkelt inte tillräcklig köpkraft i regionen. 
En framtidsbransch är besöksnäringen. Kristianstad city med dess miljö, Naturum och kusten med mera är något som få andra kommuner har.
Turister kommer till Kristianstad city för miljön, dess unika butiker, caféer etcetera. Externa shopping marknader finns överallt i Sverige.
Att i denna situation delvis ”subventionera” ett externt köpcentrum framstår som obegripligt.
Är detta inte märkligt, gäller inte samma regler för alla? :

KB 160323:  "Det finns inget konstigt i detta"
C4 Shoppings ordförande Pär Frankenius ser ingen anledning till ny diskussion om priset för den mark han föreslås få köpa i Hammar, 25 kronor per kvadratmeter.
– Det här är helt i linje med vad vi kom överens med kommunen om 2006, säger han. Det finns inga konstigheter över huvud taget i detta.

Varför skrevs det inget avtal eller liknande gällande den här delen av marken?
– Det var en process när vi diskuterade detta. Det finns andra delar som vi avstår till kommunen som inte heller finns skriftligt reglerat.

Pär Frankenius betonar att det var det så kallade Konsortiet (nu C4 Shopping) som köpte marken runt Hammarshus av bröderna Håhus för att utveckla området för handel och bostäder.
– Kommunen ville utnyttja sin förköpsrätt. Men det föll, eftersom vi gjorde en överenskommelse, förklarar Frankenius.
Överenskommelsen innebar att marken delades upp mellan kommunen (för bostäder) och Konsortiet (för handel). Själva Hammarshus och 60 000 kvadratmeter mark, som senare övertogs av Pär Frankenius, köpte Konsortiet för 1,5 miljoner kronor.
– Då sa vi också att när detaljplanen är klar så ska vi fastställa tomten, säger Pär Frankenius.
Enligt Frankenius fastställdes också priset då.
– Marken är köpt av oss för 25 kronor kvadratmetern och såld till kommunen för 25 kronor kvadratmetern. Då ska den också säljas tillbaka till mig för 25 kronor kvadratmetern. Det innebär att kommunen inte gör någon vinst, men heller ingen förlust.
Pär Frankenius betonar också att det handlar om mark som inte är planlagd. Det västra området är så kallad prickmark och får inte bebyggas. Men delar av den östra delen kan eventuellt bebyggas.
– Vi har pratat om kulturshopping, men det måste utredas, säger Frankenius.

Hur ställer du dig till en ny diskussion om priset?
– Det tycker jag är väldigt konstigt.
Jag tycker att vi ska hantera detta som vi har kommit överens. Man måste komma ihåg att det var vi som köpte marken först.


Mycket relevant insändare:

KB160323:  Kommunal mark till reapris

Pär Frankenius, en av delägarna till C4 Shopping, förslås av Kristianstads kommun få köpa 21 700 plus 10 490 är lika med 31 190 kvadratmeter till ett kvadratmeterpris om 25 kronor.
Detta att jämföra med kommunens ordinarie taxa i just Hammarslund om 100 kronor per kvadratmeter (se kommunens hemsida).
Först häpnar man och blir mörkrädd över kommunens totala ignorans av hur det gått med innerstaden i alla andra städer som satsat på externa shopingcentra, exempelvis Lund, Malmö och Växjö.
Nu tillåter man en av de drivande att till reapris köpa kommunal mark för en spottstyver.
Förklara det för alla andra som måste betala enligt gällande taxa.
Eller är det så att ni politiker och tjänstemän sitter i knät på Frankenius & co i C4 Shopping?
Jag saknar ryggrad och sunt bondförnut hos dagens styrande!

Hoppas i alla fall att ni kan förklara för oss vanliga medborgare hur det är möjligt att rea bort kommunens, det vill säga vår mark, till Frankenius.

Du är också alltid välkommen besöka bloggarna



Levande Kristianstad







Handla Lokalt i Kristianstad


Upprepas i många inlägg:
Är det någon av kommunens politiker och tjänstemän nu med Kristianstads kommuns ansträngda ekonomi, då resurserna INTE räcker till kärnverksamheterna, som läser detta.
Borde det vara ett krav inför alla kommuninvånarna i Kristianstads kommun med en redovisning med ert svar med utförliga kostnadsredovisningar med motiveringar och era beslutsunderlag alltså inte bara att det finns mer eller mindre "hemliga dokument" ställningstagande i dessa frågor angående C4 Shopping.

Allt för TRANSPARENS i beslutsgången, vilket skapar långsiktigt förtroende bland kommuninvånarna!
Alltså inte beslut utan underlag och skriftliga svar som beslutats i det "STÄNGDA RUMMET" helt utan insyn för oss normala kommuninvånare, som är ytterst är kommunens finansiärer till vad kommunen är med att betalar för.
Tyvärr kommer det fram då och då i detta projekt, att endast finns muntliga avtal!

OM INGEN SVARAR, vilket INTE är troligt.

Jag uppmanar, att så många som möjligt av oss sänder detta vidare till VÅRA ansvariga och kräver omgående ett skriftligt svar eller om några av som läser detta skriver en gemensam skrivelse till Kristanstad kommun och begär ett skriftligt svar på våra frågor.
Vi kan också göra detta tillsammans hör gärna av dig till 
En av artiklarna i Kristianstadsbladet gällande vägbygge och övrigt till C4 Shopping.
E-mail: 
levandekristianstad@gmail.com

Sprid gärna detta inlägg runt om i olika media och till vänner och bekanta på så vis kan vi värna om vår stad och dess omgivning tillsammans och skapa opinion.

Skriv ett inlägg i den öppna debatten om och för Kristianstads positiva utveckling.

Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda :  

Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen. Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service. Uppfyller vi kraven?
Tar vi vara på möjligheterna?
Är vi på rätt väg?

Läs här Länsstyrelsen i Skånes samrådsyttrande til Kristianstad kommun.  Samrådsyttrande Hammar 9:151, Hammarshus

___________________________  

Bloggen Dialog Kristianstad i Kristianstad bloggkartan.se

Läs även andra bloggares åsikter om : , , , , , , , , ,
, , , , , , , , Powered by Disqus