Intresserad ?

Är detta något som tilltalar dig, som värnar om Kristianstads stadskärna, hör gärna av dig. Allt för vår stad Kristianstad.
levandekristianstad@gmail.com

tisdag 11 december 2018

Arkitekturen i Kristianstad ???

KB: Känd arkitekt i ABK:s jury
"Arkitekten Gert Wingårdh sitter i ABK:s jury för hur det gamla sjukhusområdet ska förändras till Östermalms Park. På tisdagen presenterar arkitekterna sina förslag.
AB Kristianstadsbyggen ska förändra det gamla sjukhusområdet i centrum till ett nytt bostadsområde, Östermalms Park, med cirka 400 nya lägenheter. Därför har ABK gett sina tre ramavtalsarkitekter i uppdrag att ta fram förslag på hur området ska utformas.
Under hösten har arkitekttävlingen pågått och under tisdagen ska arkitekterna presentera sina förslag för en jury. I den sitter arkitekten Gert Wingårdh, som bland annat ses i SVT:s ”Husdrömmar”, stadsarkitekt Roger Jönsson, ABK:s bygg- och inköpschef Karl-Henrik Persson och ABK:s projektledare Patrik Jogby.
Gert Wingårdh är inbjuden som extern expert för att komma med synpunkter utifrån sin erfarenhet av större projekt.
– Det är roligt att både Gert Wingårdh med sin långa erfarenhet och kompetens, och Roger Jönsson, som är en viktig part i Kristianstads stadsutveckling, ställer upp och bistår oss i att hitta den bästa gestaltningen för området, säger ABK:s vd Henrik Strand i ett pressmeddelande."

Återigen.
Varför anlitar Kristianstads kommuns bostadsbolag ABK denna arkitekt Gert Wingårdh vars röst naturligtvis kommer att väga tungt som arkitekt och jurymedlem för detta bostads område, utan någon anknytning till renässans staden Kristianstad i en jury för utformningen av ett bostadsområde?

Oavsett vad vi tycker så påverkar oss husens utseende lång tid framöver och präglar våra sinnen mer än vi kan ana.
Gert Wingårdh, en av modernismens förgrundsgestalter.
Det pågående Arkitektupproret för en viktig debatt mot modernismens utbredning i stadsbilden bland annat mot just Gert Wingårdh.

Varför tillfrågas inte någon arkitekt med lokal förankring och kännedom och känsla för Kristianstad till denna jury?
Vår tidigare stadsarkitekt Sune Friström skulle ha mycket att tillföra i denna aktuella fråga.

Juryn kommer att bedöma förslagen utifrån kriterier som arkitektonisk gestaltning, helhetsgrepp för området ur ett långsiktigt perspektiv, ekonomi och kulturmiljö.

Kolla även ARKITEKTUPPRORET:
Stjärnarkitekten: “Svensk arkitektur har aldrig varit bättre”

Kolla även:
Lingenäs bostadsområde på Näsby

Lyckos, som är en del av Midrockoncernen, kommer att utforma bostadsområdet tillsammans med Wingårdh Arkitektkontor.

Vad har vi byggnadsnämnden till och inte minst vad betyder kommuninvånarnas samrådsyttranden?


Skriv ett inlägg i den öppna debatten om och för Kristianstads positiva utveckling.

Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda :  

Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla.
Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen.
Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service.
Uppfyller vi kraven?
Tar vi vara på möjligheterna?
Är vi på rätt väg?

Läs här Länsstyrelsen i Skånes samrådsyttrande til Kristianstad kommun. 
Samrådsyttrande Hammar 9:151, Hammarshus


___________________________  
Bloggen Dialog Kristianstad är placerad i Kristianstad bloggkartan.se
Läs även andra bloggares åsikter om : , , , , , , , , , , , , , , , Powered by Disqus

tisdag 20 februari 2018

Mycket relevanta insändare, tänk om man lyssnat på folket i Kristianstad

Mycket relevanta insändare, tänk om man lyssnat på folket.

Bemötande till insändarna
Inget svar på frågan om "handslaget", Kb 16/2,
Publicerades bara i papperstidningen kopia finns längre ned i inlägget.
respektive
C4 Shopping – en sagans onda drake, Kb 14/2.

Såsom dåvarande aktiv debattör för att försöka förhindra ännu ett gigantiskt shoppingbygge i Hammar, känns det frestande att lämna några kommentarer till Carl Ekbergs och Roger Hildebrands insändare.


C4 Shopping ska komplettera och inte konkurrera med handeln i centrum, men hur undrar insändarskribenten:

KB: Externa köpcentrum – en utdöende form av handel
"Handslaget" den inofficiella investeringsplanen år 2008–2014 omfattade bland annat badhuset i Åhus, C4 Shopping i Hammar och uppgick till 1,7 miljarder kronor.

"Handslaget" antogs aldrig av kommunfullmäktige, det var en hederssak mellan 7 av de då 9 lokala partierna. Varken R Stanojevic (V) eller Anita Zieme (MP) skrev på eller inte fick vara med och formulera satsningarna på framtiden.

Att det blev av berodde på det växande missnöjet med opinionen mot byggandet av Arenan, den enda fullt ut kommunfinansierade arenan. Att MP var emot, berodde på att övriga partierna inte ville genomföra det demokratiskt fattade beslutet om en önskad folkomröstning i denna fråga.

Alla partier fick således inte vara med och formulera visionen om "ökad tillväxt" och "vi måste ha fler jobb". Kommunalråden B Gustafson (M) och H Fritzon (S) försäkrade att "handslaget" tillkommit efter "långa diskussioner".

Enligt Kristianstadsbladet 8 februari 2008 stod att läsa att politikerna nu var eniga om framtiden och nu är " spikat" att 2010 skall Åhus badhus stå klart enligt Bengt Gustafson och visade upp ett unikt dokument -"Ett handslag för Kristianstads framtid".

Apropå C4 Shopping och "Sagan om den onda draken" har jag tidigare efterlyst, men ej fått svar på, vad det var som fick politikerna att falla för drömmen om 1 000 nya jobb och en ny galleria. Om handlare i centrum tvingas att lägga ner betyder detta ju inte att det skapas 1 000 nya jobb i Kristianstad?

Enligt C4 Shopping skulle verksamheten vara det enda företaget som erbjöd familjeshopping och därmed komplettera den handel som finns i centrum och inte konkurrera med handeln i centrum.

Vilka varor eller tjänster skulle det vara?

I Expressen den 14 februari fanns en ledare "Sörj inte döende köpcentrum" och enligt denna är det goda nyheter för de som värnar om miljön och riktiga städer. Köpcentrumdöden har grasserat en tid i USA, men efter att över 9 000 butiker stängdes under fjolåret ökar takten i nedläggningarna. I landet där det moderna köpcentrumet föddes, tros var fjärde centrum vara död inom fem år.

Men marken i Sverige börjar skälva under svenska köpcentra och problemet stavas näthandel. Under första halvåret i fjol stod handeln över internet för hela tillväxten i sällanköpshandeln. När svenskar även nu börjar handla mat i stor skala över nätet blir det tufft för externa handelscentrum.
Bo Nilsson
tidigare med i Nätverket

Följande två insändare, som inte publicerades på Kristianstads bladet.
Varför?
Kanske p.g.a. inte i linje P.K. media?
M.a.o. Censur?

Kristianstadsbladet 180208:

Kristianstadsbladet 180216:

Förenklad översiktskalkyl, som visar utspädningen i handeln, som diskuterats i Kristianstad i mer än 10 år m.a.o. inget nytt påfund:

Klicka på länk för förstorad bild:
Handels Utspädning Kristianstad


Svara gärna på frågeformuläret om hur du ser på hur vi tillsammans kan utveckla Kristianstad:

Undersökning om vad Du tycker om Kristianstads centrum bl.a. lokala handeln, övrigt utbud som restauranger/fik, kulturutbud m.m.
Tack för din hjälp för vårt Kristianstad.

Skriv ett inlägg i den öppna debatten om och för Kristianstads positiva utveckling.

Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda :  

Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla.
Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen.
Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service.
Uppfyller vi kraven?
Tar vi vara på möjligheterna?
Är vi på rätt väg?

Läs här Länsstyrelsen i Skånes samrådsyttrande til Kristianstad kommun. 



Dela gärna detta inlägg till så många som möjligt:


___________________________  
Bloggen Dialog Kristianstad är placerad i Kristianstad bloggkartan.se

Läs även andra bloggares åsikter om : , , , , , , , , , , , , , , , , , , Powered by Disqus

lördag 10 februari 2018

Förvarningar till Kristianstads kommun som tyvärr negligerades.

Var är Kristianstad idag?
Trots alla varningar under lång tid, som ofta tolkades som NEJ-sägare?
Kommunala Ansvaret?
Kommunerna har det totala och övergripande långsiktiga ansvaret för PBL(Plan o. Bygglagen)!

Jag skrev följande för tre år sedan och nu börjar verkligheten träda fram:

Kristianstad NÄSTA???
VARFÖR kan INTE de ANSVARIGA i kommunfullmäktige, som har hela ANSVARET för Kristianstads långsiktigt hållbara utveckling genom PBL (Plan o. Bygglagen) inse och lära sig av andras städer felaktiga satsningar.
Se nu här i Kristianstad, där nybyggda Galleria Boulevard står med en 1/3 outhyrda lokaler!!
Vems är felet?
Kan det vara så, att riskkapitalet har låtit styra och dupera de ansvariga för stadsutvecklingen med, att det skall byggas 70.000 kvm externhandel i Hammar p.g.a. att familjerna har detta behov säger dess exploatörer?
Kan det vara rätt att kommunen bygger vägar för ca 49 miljoner, som kan liknas gå till en subvention av vägar till en externgalleria, sedan att det "döljs i en dimridå" som ny stadsdel, ny infart till Kristianstad m.m.
* Presentera exploatörerna till den nya stadsdel om de nu finns?
* Infart för öst ifrån kommande besökare till Kristianstad finns redan vid Statoil infarten.
* Det påstås också att vägbygget är p.g.a. hög trafikbelastning genom Hammar, om det är besvärande så går det lätt att lösa med på ett mer kostnadseffektiv sätt genom fyra 30-skyltar med fartbegränsning till 30 km/tim.
Det sker dessutom, i en mycket ansträngd kommunekonomi, där kärnverksamheterna är i stort behov av mer pengar!
Vad blir följden?
SKATTEHÖJNING!
Olagligt gynnande när Nybro byggde väg åt Kährs.
Kährs satsning i Nybro gav nya arbetstillfällen. Men att kommunen betalade en väg åt företaget är ett brott mot kommunallagen, enligt experter.
I Nybro sade enligt Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt i Uppsala, var utgiften ett olagligt företagsstöd.
– Om man tänker sig att ge stöd av arbetsmarknadsskäl så är det helt olagligt och i strid mot kommunallagen, säger han till P4 Kalmar.
Jag är för konkurrens och fri etablering, men det skall vara förankrat till vad verkligheten tål.
Precis som man måste sköta sin privata ekonomi.
Det är inte bara ett "dött centrum" och tomma lokaler, som blir följden utan en stad där dess berömda renässans centrum och dess kultur förfaller p.g.a. överetablering, som skett runt om i hela landet p.g.a. denna utspädning.
Det skulle vara intressant att höra vad fastighetsägarna säger, som inte kan flytta sina fastigheter och även har ansvaret för de kulturella värdena i dessa.
Vad tycker Du?
Vad gör vi?

Det fanns varningar och upplysningar om detta redan på planeringsstadiet i Kristianstads kommun, som tyvärr inte kommunen tog till sig och, där vi nu ser resultatet.



Lördagspromenad uppför ­ gågatan. Gnistrande solsken, några enstaka barnvagnar. ­Domedagskänslan: Skyltfönstren med ­kartongpapper.…
AFTONBLADET.SE

Kristianstad NÄSTA???
VARFÖR kan INTE de ANSVARIGA i kommunfullmäktige, som har hela ANSVARET för Kristianstads långsiktigt hållbara utveckling genom PBL (Plan o. Bygglagen) inse och lära sig av andras städer felaktiga satsningar.
Se nu här i Kristianstad, där nybyggda Galleria Boulevard står med en 1/3 outhyrda lokaler!!
Vems är felet?
Kan det vara så, att riskkapitalet har låtit styra och dupera de ansvariga för stadsutvecklingen med, att det skall byggas 70.000 kvm externhandel i Hammar p.g.a. att familjerna har detta behov säger dess exploatörer?
Kan det vara rätt att kommunen bygger vägar för ca 49 miljoner, som kan liknas gå till en subvention av vägar till en externgalleria, sedan att det "döljs i en dimridå" som ny stadsdel, ny infart till Kristianstad m.m.
* Presentera exploatörerna till den nya stadsdel om de nu finns?
* Infart för öst ifrån kommande besökare till Kristianstad finns redan vid Statoil infarten.
* Det påstås också att vägbygget är p.g.a. hög trafikbelastning genom Hammar, om det är besvärande så går det lätt att lösa med på ett mer kostnadseffektiv sätt genom fyra 30-skyltar med fartbegränsning till 30 km/tim.
Det sker dessutom, i en mycket ansträngd kommunekonomi, där kärnverksamheterna är i stort behov av mer pengar!
Vad blir följden?
SKATTEHÖJNING!
Olagligt gynnande när Nybro byggde väg åt Kährs.
Kährs satsning i Nybro gav nya arbetstillfällen. Men att kommunen betalade en väg åt företaget är ett brott mot kommunallagen, enligt experter.
I Nybro sade enligt Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt i Uppsala, var utgiften ett olagligt företagsstöd.
– Om man tänker sig att ge stöd av arbetsmarknadsskäl så är det helt olagligt och i strid mot kommunallagen, säger han till P4 Kalmar.
Jag är för konkurrens och fri etablering, men det skall vara förankrat till vad verkligheten tål.
Precis som man måste sköta sin privata ekonomi.
Det är inte bara ett "dött centrum" och tomma lokaler, som blir följden utan en stad där dess berömda renässans centrum och dess kultur förfaller p.g.a. överetablering, som skett runt om i hela landet p.g.a. denna utspädning.
Det skulle vara intressant att höra vad fastighetsägarna säger, som inte kan flytta sina fastigheter och även har ansvaret för de kulturella värdena i dessa.
Vad tycker Du?
Vad gör vi?




Skriv ett inlägg i den öppna debatten om och för Kristianstads positiva utveckling.

Tänk om Kristianstads kommun läst Boverkets mycket läsvärda skrift och tagit till sig.
Detta rekommenderads kommunen på ett mycket stadium att göra.
Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda :  

Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen.
Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service.
Uppfyller vi kraven?
Tar vi vara på möjligheterna?
Är vi på rätt väg?
Läs här Länsstyrelsen i Skånes samrådsyttrande til Kristianstad kommun.
Samrådsyttrande Hammar 9:151, Hammarshus


___________________________  
Bloggen Dialog Kristianstad är placerad i Kristianstad bloggkartan.se
Läs även andra bloggares åsikter om : , , , , , , , , , , , , , , , , Powered by Disqus

lördag 16 december 2017

Nytt badhus? Kostnad 340 – 463 – 498 miljoner kronor!


KB: Nytt badhus? Kostnad 340 – 463 – 498 miljoner kronor!
"Ovanstående kalkylutveckling, för nytt badhus i Kristianstad, framförd av konsultföretaget Predevo, påminner närmast om att spela ”rysk roulett”, där insatsen är pengarna i vår kommunala kassakista, som kommunmedlemmarna slitet samman.

Redan första kalkylkostnaden 340 miljoner kronor är en aktningsvärd kommunal investering för ett badhus, som skall ersätta det gamla nerslitna badhuset i Kristianstad. Den kalkylerade investeringskostnad, från början, har enligt dagens artikel (14/6) i Kristianstadsbladet, under tiden 2015 – 2017 stigit med 158 miljoner kronor, eller nära 50 procent ökad investeringskostnad under de gångna två åren."

Hur kan ansvariga räkna fel på 3000 m2 eller 20% idag när ritningarna är digitala.
Det är nästan omöjligt.
Om man har upprättat en rumsprogram skulle ju en blind upptäcka det!

Nej sanningen är antagligen, att de har vetat om det men var rädda att tala om det för kommuninvånarna innan det hade tagits ett princip beslut.

Om man sedan läser kommunordföranden blir man rädd.
Vi måste gå vidare.

Ja det är klart det är ju kommuninvånarna som betalar med sina pengar.
Det är ofattbart att de bara kan fortgå.

Sedan slås fast att driftkostnaderna ska ligga på bestämd nivå.
Då begriper vi att något är fel.

När det räknar fram nyckeltalen på de olika arealerna. den med 3000 m2 mindre yta blir driftskostnaderna skyhöga eller så har man utgått från en schablon per m2 och har blivit tvungna att minska ytan för att komma upp i 18 miljoner.
Snacka om svindel på hög nivå.

Kristianstad kommuns ekonomi ser inte ut vara riktigt välmående eller i balans med sin befolkning!

Hur ser den dynamiska prioriteringarna ut i Kristianstads kommun t.ex. kärnverksmheterna, när det gäller kommunens ansträngda ekonomi?

Bör kanske vissa kommuninvesteringar omprioriteras och skjutas på framtiden, tills kommunekonomin är i balans och tål dessa investeringar?

Vad blir följden för kommuninvånarna?
Skattehöjning eller ökad kommunalskuldsättning för kommande år och generationer?

Inte vidare positiv framtid och utveckling för Kristianstads kommun med stort investeringsbehov för Kristianstad vad gäller kärnverksamheterna och redan stor kommunal skuldsättning med hänsyn till Medelinkomst.
Det gäller alltid att vara realistisk och leva i verkligheten i synnerhet när det gäller ekonomi privat såväl som offentlig ekonomi.

Kb: Blir nya badhuset samma fiasko som Karolinska sjukhuset?

Kb: Behöver vi ett nytt badhus?


Kb: Inget badhus för pengarna

Kb: Alm: Folkomrösta om badhuset!

24Kristianstad: Kommunens skulder har ökat med 2 000 procent – nu ska de låna ännu mer





Varför gör Kristianstadsbladet ingen realistisk och saklig vetenskaplig granskning gärna av någon objektiv nationalekonom?
Det finns många nationalekonomer som uttalar sig om Sveriges kommuners framtida ekonomi!


Skriv ett inlägg i den öppna debatten om och för Kristianstads positiva utveckling.

_________________________

Erinran och påminnelse nu när sanning börjar närma sig, att denna enkla skrift rekommenderades att Kristianstads Kommun skulle läsa och ta till sig redan på planeringsstadiet av expansionen i Kristianstad!!!!!

Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda :  

Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen. Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service. Uppfyller vi kraven?
 Tog vi vara på möjligheterna?
 Är vi på rätt väg idag?


___________________________

Bloggen Dialog Kristianstad är placerad i Kristianstad bloggkartan.se

Läs även andra bloggares åsikter om : , , , , , , , , , , , , , , , , , , Powered by Disqus

Kristianstad kommuns ekonomi? Efter valdagen? Höjd kommunalskatt?



KB: Miljonsatsning på skola och omsorg

Även 2018 blir det de kommunala bolagens vinster som ska stå för huvuddelen av den politiska majoritetens satsningar. Enligt budgetförslaget läggs mest på skola och omsorg.
Det styrande majoritetens budgetförslag presenterades vid en presskonferens på måndagseftermiddagen av Anders Tell (S), Pierre Månsson (L) och Lena Holst (C). Trots att det är valår 2018 innehåller budgeten inte mycket valfläsk. Själva betecknade de tre budgetförslaget som "stramt" och ansvarsfullt".

Budgetar är nödvändigtvis inte så jävla roliga, konstaterade Anders Tell. Det handlar om att ta ett samhällsansvar och jag är glad över att vi kan skjuta till mer resurser till välfärden.

Kb: Ska vinster från kommunala bolag användas till en flygplats?

Flygplatsen, Kristianstad Airport AB, går knackigt.

I delårsbokslutet för kommunen har det flugit in en punkt där kommunfullmäktige ska godkänna ett extra ägarbidrag för innevarande år på 4 550 000 kronor, vilket är Kristianstad kommuns ägarandel av 5 miljoner kronor. Det är kanske inte så mycket att göra åt det i akutläget, men nu är det hög tid att ta en seriös diskussion om flygplatsens framtid.

I november 2011 ville Region Skåne lämna över sina flygplatsaktier till Kristianstad kommun och samtidigt ingå ett avtal om regional utveckling i nordöstra Skåne med ett maximalt belopp på 36 000 000 fördelat från 2012-2017.

Det hade varit bättre om Region Skåne stått kvar som delägare med fullt ägaransvar. Det blev nu en börda för huvudsakligen Kristianstad kommun som egentligen inte var rimlig i förhållande till antalet passagerare, flygturer och förlustgarantier under två år.

Skriv ett inlägg i den öppna debatten om och för Kristianstads positiva utveckling.

Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda :  

Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen. Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service. Uppfyller vi kraven? Tar vi vara på möjligheterna? Är vi på rätt väg?
Läs här Länsstyrelsen i Skånes samrådsyttrande til Kristianstad kommun.  Samrådsyttrande Hammar 9:151, Hammarshus

___________________________  
Vi har placerat bloggen Dialog Kristianstad i Kristianstad bloggkartan.se Läs även andra bloggares åsikter om : , , , , , , , , , , , , , , , , , , Powered by Disqus

lördag 21 oktober 2017

Långsiktigt hållbart ansvar för Samhällsbyggande genom PBL i Kristianstad !?!?

KB:   Slopad avfart till Eko väcker kritik
I Trafikverkets plan för utbyggnaden av E22 Fjälkinge-Gualöv finns inte avfarten till Eko med. Det riskerar både affärsverksamheten och tyngre trafik genom Fjälkinge, menar Ekos vd.
– Vi har funnits här i 53 år och har aldrig opponerat oss mot någon konkurrens eller varit upprörda över att kommunen utvecklas. Men här känner jag att man tar bort en avfart för en enskild näringsidkare. Vi är jättekritiska till detta och tänker strida för det, säger Ekos vd Ted Berggren.

På tal om Ekohallen, som har varit etablerad 53 år innan C4 Shopping

I så fall behövdes C4 Shopping, om kommunpolitikerna hade tagit ansvar för en övergripande långsiktigt hållbar samhällsplanering alltså även orterna runt om i vår närhet?

Det är enbart kommunalpolitikerna som har totala ansvaret för PBL.

Ansvariga för PBL svara gärna här allt för öppen och transparent medborgardialog.
(Eller du som läser detta här sprid gärna detta inlägg till alla med det politiska ansvaret för PBL gentemot oss kommuninvånare)

Tack på förhand för alla era svar.

Detta har påpekats av många även under planläggningen, men tyvärr blev man anklagad som NEJ-sägare och Motståndare !!

Vad säger dessa, nu när sanningen och resultatet av t.ex. denna ohållbara samhällsplaneringen inte visar sig vara rätt, utan tvärt om lätt sig styras av riskkapitalet ??

Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda, som tyvärr de ansvariga kommunalpolitikerna i Kristianstad inte verkar har läst trots att "Dags att handla nu" utgavs redan 2004:

Ladda ner skriften i PDF-format


(som sagt även rekommenderades på ett tidigt stadium för de ansvariga för PBL)

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen.

Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service.

Uppfyller vi kraven?

Skriv ett inlägg i den öppna debatten om och för Kristianstads positiva utveckling.
Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda :  

Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen.
Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service.
Uppfyller vi kraven?
Tar vi vara på möjligheterna?
Är vi på rätt väg?
Läs även här Länsstyrelsen i Skånes samrådsyttrande til Kristianstad kommun.  Samrådsyttrande Hammar 9:151, Hammarshus

Sprid gärna och dela detta inlägg i din omgivning:


___________________________  

Vi har placerat bloggen Dialog Kristianstad i Kristianstad bloggkartan.se Läs även andra bloggares åsikter om : , , , , , , , , , , , , , , , , , , Powered by Disqus

onsdag 12 juli 2017

Kristianstads kommuns ekonomiska transparens och medborgardialog?

Det går inte att höja kommunalskatten i Kristianstads kommun, om man vill ha en attraktiv kommun.

Lyssna gärna och titta på en intressant föreläsning av Nationalekonomen Hans Jensvik med hänsyn till kommunekonomin.



Se även på dessa föreläsningar som gäller även för Kristianstad.
Hans Jensevik 4 föreläsningar

Inga-Britt Ahlenius:



GP: Kommunala bolag grogrund för korruption


Hur ser det ut idag med Kristianstads kommuns ekonmin och det långsiktigt hållbara samhället t.ex. för kärnverksamheterna i Kristianstad?

Varför redovisas aldrig på ett tidigt stadium någon övergripande ekonomisk kakyl vad det kostar t.ex. ett nytt badhus eller en ny högskola?

Finns det något i Kristianstads kommun med högre prioritet i kommunens kärnverksamhet t.ex. skolor, förskolor, äldreboende och inte minst för de anställda i dessa verksamheter samt dess brukare?

Varför ska högskolan flyttas inom Kristianstad?

"Ett antal frågor uppkommer som vår kommunfullmäktige borde både beakta och besvara.
Varför ska man ”undersöka möjligheten” om flytten kan göras överhuvudtaget? 

Är området och lokalerna på gamla P6 inte tillräckliga för högskolan eller handlar det om få promenadavstånd till järnvägsstationen? 

Vem ska betala för den nya etableringen? 

Vad ska hända med den befintliga etableringen och vem ska betala den notan?

Vad händer med studentboendet på Näsby? 

Vad säger Studentkåren? 

Tivolibadstomten är som tidigare dokumenterat, svår att bygga på. Det är ju huvudskälet till att badet nu planerar ett flytt ut till Näsby (nära nuvarande högskola).
Hur ska då en byggnad på cirka sju våningar säkert uppföras på den platsen?

Vad är Kristianstad Kommunfullmäktiges vision och plan i denna fråga, som kommunledningen antas ha ett stort inflytande på?

Att bilda en ”samverkansgrupp” för att ”undersöka möjligheten” är ju ett slags pseudo forum.

Man kan ju även undersöka möjligheten att flyga till månen.
Klart  att det går – men man bör först fråga varför och hur mycket det kommer att kosta, och vem som ska betala.
Det finns säkert fler frågor men att få dessa basfrågor klarställda av kommunfullmäktige vore en god grund för vidare diskussion och förståelse hos oss kommuninnevånare med fokus på kostnaderna för kommunen och Högskolan Kristianstads framtid."

Sluta flytta runt verksamheter
"För det första ställer jag mig frågande till varför Friskvårdshuset slipper att betala de 2.7 miljoner som kommunen tidigare har krävt?

Dessutom har de tydligen första tjing på att få hyra in sig när det gäller det nya badhuset, (med sänkt hyra fram till 2021).

Har kommunen råd att göra så med våra pengar och i sådana fall undrar jag också varför de behöver ta över 30 miljoner från det kommunala bostadsbolaget AB Kristianstadsbyggen och från C4 Energi.

För mig verkar detta tokigt.
När det sedan gäller badhustomten och en eventuell flytt av högskolan dit, tycker jag att det är helt fel.

Bygg bostäder där i stället.
Det är bostäder vi behöver och inte att kommunen flyttar runt sina verksamheter.

Högskolan har ett jättebra läge på Näsby med stora fina ytor både ute och inne."


Kommunen släpper kravet på Friskvårdshuset 

"Friskvårdshuset behöver inte betala de 2,7 miljoner kronor i utebliven hyra som Kristianstads kommun tidigare krävt. Företaget får dessutom den fasta hyran sänkt fram till 2021."

Der finns säkert mycket som är uppgjort i det stängda rummet, vilket är förfärligt!
Varför var inte denna uppgörelse offentlig och sändes på webb tv, som alla kommunalfullmäktige möten?

Vem tar det politiska ansvaret, som gäller gentemot kommuninvånarna, som man är vald av?

I andra sammanhang gäller ett skrivet hyresavtal så länge det inte brutit eller utgånget, oavsett om hyresavier är utsända eller ej.
Tydligen gäller inte detta i Kristianstads kommun, när det gäller kommuninvånarnas pengar? 

Detta sker samtidigt, när kärnverksamheterna går under ständiga besparingskrav.
Stackars personal och brukare!

ANSVARET för kommuninvånarnas skattepengar som är betalarna?



Kristianstads kommun juni 2015:

Kommunskuld har ökat från 0 till en miljard på fyra år

På bara drygt fyra år har kommunens låneskuld ökat från 0 till en miljard kronor. Nu varnas för konsekvenserna.


Den kommunala låneskulden 2016 Låneskuld per invånare och kommun
Kristianstad 60 000–79 999 kr per invånare.


Kristianstads kommuns ekonomistatistik 

Kristianstad kommuns ekonomi ser inte ut vara riktigt välmående eller i balans med sin befolkning!Hur ser den dynamiska prioriteringarna ut i Kristianstads kommun, när det gäller kommunens ekonomi?
Bör kanske vissa kommuninvesteringar omprioriteras och skjutas på framtiden, tills kommunekonomin är i balans och tål?
Kristianstad kommuns ekonomi ser inte ut vara riktigt välmående eller i balans med sin befolkning!

Detta bl.a. på tal om nytt badhus och ny högskola?
Hur ser kommunekonomin ut idag?



Klicka på bilden, så kan vi utveckla våra tankar tillsammans.




Skriv ett inlägg i den öppna debatten om och för Kristianstads positiva utveckling.

Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda, som tyvärr Kristianstads kommun inte verkar har läst och tagit till sig :
  



Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen. Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service. Uppfyller vi kraven?
Tar vi vara på möjligheterna?
Är vi på rätt väg?


___________________________  

Vi har placerat bloggen Dialog Kristianstad i Kristianstad bloggkartan.se Läs även andra bloggares åsikter om : , , , , , , , , , , , , , , , , , , Powered by Disqus

torsdag 1 december 2016

Levande landsbygd eller kortsiktigt tänkande?

En levande landsbygd är mycket viktig minst lika viktig som stadsplaneringen.
Vi måste alla vara rädda om varandra och respektera varandra och inte minst vår kultur.

Levande landsbygd eller kortsiktigt tänkande?

Det är mycket viktigt för en byggd med en levande landsbygd.
M.a.o. en "rund" kommun, region och land för alla invånarna oavsett var man bor.

Det skall inte behöva upplevas som en bestraffning för folket, om folk vill bosätta sig i en ort utanför t.ex. Kristianstad eller Stockholm på landsbygden.

Det gäller för våra politiker att prioritera och vad samhällsekonomin tål, men givetvis också värderea HUMAN KAPITALET i sina budgetar och ibland behövs omprioriteringar, vilket allt för ofta många gånger upplevs glöms bort.

Precis som i privatekonomin är inte resurserna obegränsade och ibland får investeringar omprioriteras eller skjutas på framtiden.
Det samma borde gälla även i den offentliga ekonomin, där ofta tyvärr skattehöjning bli följden.

Hur uppnås dessa mål på ett förtroligt sätt?

Genom en respekterad, öppen och kontinuerlig MEDBORGARDIALOG med alla kommuninvånarna under hela valperioden alltså inte bara en kort tid innan valdagen.

Detta gäller all långsiktigt hållbar samhällsplanering i våra kommuner.

Därför har kommunerna det långsiktiga ANSVARET för  PBL(Plan och Bygglagen) och det mellan kommunala sambandet, att respektera och ta hänsyn till.
Det är styrmedlet för kommunerna, som inte skall låta sig kortsiktigt styras av riskkapitalet, som tyvärr ibland upplevs är viktigare än medborgarna.

Läs här mycket tänkvärda ord:

KB Nedläggningshotet mot Vånga förskola tyder på ett systemfel

  • Ska vi någon gång lyckas vända den sedan årtionden pågående utarmningen av samhällsservicen på landsbygden krävs det att alla beslutsfattare börjar agera i förebyggande syfte, och inte som i det här fallet, först när de drabbade blir förbannade. Det senare främjar vare sig landsbygden eller förtroendet för politiker och samhälle, något som aktuella analyser i bland annat DN (24/11), Sydsvenskan (26/11) och Aftonbladet (26/11) pekat på.
  • Sedan jag för fem år sedan flyttade ut på landet, till Vånga, har jag varit delaktig i tre upprop mot nedläggningar. Det första var 2011, då bussen mellan Vånga och Arkelstorp drogs in. Det andra 2014, då förskolan skulle läggas ned. Och det tredje i år, då förskolan åter var nedläggningshotad. Att tre gånger på fem år behöva kämpa för att behålla den allra mest grundläggande samhällsservicen tyder på att det inte rör sig om enskilda felbedömningar. Snarare har vi att göra med ett systemfel.
  • Det stora problemet, vid varje enskilt tillfälle, har varit att beslutsfattarna saknat en helhetssyn. Faktum är att de som låg bakom nedläggningshoten inte ens har varit intresserade av en sådan. I varje enskilt fall har istället delen vägts mot delen, med argumentet att budgeten måste vara i balans. På detta sätt förlorar i princip alltid landet mot staden. Det är klart att en busslinje i glesbefolkat område kostar mer än en i tätbefolkat område. Detsamma gäller för förskolor, fritidsgårdar, skolor, vårdcentraler och så vidare. I varje enskild jämförelse ser alltså den som fattar beslutet en möjlighet att spara pengar, som kan satsas någon annanstans. I staden.
  • Tittar man på utvecklingen av staden kontra landsbygden under de senaste årtiondena är det tydligt att det pågått och pågår en enorm omfördelning av tillgången till service i närområdet. Om man bara tittar på den offentliga verksamheten finns det i städerna idag bland annat nattöppna förskolor, bussar som går var tionde minut, skolor med alla möjliga inriktningar och otaliga temalekplatser. På landet finns det knappt någonting.
  • Varje sådan enskild nedläggning, och satsning, har säkert, i de flesta fall, varit logisk och ekonomiskt försvarbar. Men sett till helheten är denna omfördelning långt ifrån rättvis. På detta sätt har nämligen pengar, under en lång tid, flyttats från en del av befolkningen till en annan.
  • För att kommunens fina ord i landsbygdstrategin, om att landsbygden och staden är ömsesidigt beroende av varandra och därför måste utvecklas tillsammans för att möta varandras behov inte bara ska fortsätta vara bara fina ord behövs därför handling.
  • En sådan handling skulle kunna vara att göra långsiktiga strategier för varje del av kommunen. Gör tillsammans med invånarna upp en plan. Vad behöver Degeberga för att växa? Vad är centralt för att Kiaby ska leva? Vad är så väsentligt för samhällsgemenskapen att det faktiskt får kosta lite mer än vad motsvarande service skulle göra någon annanstans?
  • En sådan strategi behöver därefter vara levande i varje samtal som rör enskilda nedläggningar och satsningar. På detta sätt ökar chansen att vi som bor på landsbygden slipper samla kraft var eller vartannat år för att kämpa emot nedläggningar och indragningar. Kraft som vi hellre ägnar åt att skapa mötesplatser och att träffas. Att leva helt enkelt.

Upprop för förskola i Vånga:
KB 
Lägg inte ner en uppskattad förskola – även landsbygden ska leva

Angående nedläggningshotet mot Vånga förskola. (Utdrag ur ett öppet brev som skickats till Kristianstads kommunpolitiker).

I dagarna har vi åter fått höra hur kommunen riktar nedläggningshot mot en verksamhet på landsbygden. Den här gången är det Vånga förskola som är i sikte. Vi ber nu er politiker i kommunen att ta ett helhetsgrepp på frågan om Vånga förskola, utifrån ett glesbygdsperspektiv.


Skriv ett inlägg i den öppna debatten om och för Kristianstads positiva utveckling.

Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda :  

Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen. Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service. Uppfyller vi kraven?
Tar vi vara på möjligheterna?
Är vi på rätt väg?

___________________________  
Vi har placerat bloggen Dialog Kristianstad i Kristianstad bloggkartan.se

Läs även andra bloggares åsikter om : , , , , , , , , , , , , , , , , , , Powered by Disqus